- Min första kärlek
Jag har väldigt lätt att få känslor för andra människor, men steget därifrån till Kärlek är ganska stort för mig. Första ungdomskärleken var när jag gick i åttan, då jag träffade Daniel som jag var tillsammans med från och till i över två år. Men vi var fruktansvärt olika och växte ifrån varandra åt varsitt håll. Något år senare var jag på en Cowboy-fest i Hörby och träffade en härlig Malmökille på dansgolvet. Vi hängde ihop hela kvällen och han charmade mig rejält.
Vi vaknade upp båda två, hemma hos Frida och jag skulle smyga upp för att ta mig hem. Jag trodde han fortfarande sov och sträckte mig efter min mobil. Då säger han "Hade du inte ens tänk fråga efter mitt nummer?" helt ställd svarade jag "Ehh joo, vad har du för nummer?" Då svarar han att han redan lagt in det i min telefon när jag varit på toaletten. Med ett leende på läpparna traskade jag hemmåt och slocknade på soffan.
När jag vaknade upp några timmar senare skulle jag leta upp hans nummer i telefonboken. Visst hette han Patrik? Jag hittade inte honom, utan et telefonnummer med namnet "Han den där Malmökillen" istället. Jag skrattade och skickade iväg ett sms. Sen den dagen har vi pratat varje dag och åtta månader senare så flyttade jag in i hans lägenhet, där jag fortfarande bor kvar. Nu har vi varit tillsammans i över tre år och många fler hoppas jag att det blir.
Patrik är en fantastisk människa som jag beundrar på många olika sätt. Han är snäll, omtänksam och väldigt kärleksfull. Han är min bästa vän, bror och stora kärlek. Han har förmågan att få mig att känna mig som den finaste människan på jorden. Jag älskar dig ♥♥
Här är en bild från vårt första möte ;)
